Artikel

Trauma hos papegoja

Benbrott Bitskada Hjärnskakning Papegojfågel Traumatiska skador

Eftersom våra sällskapsfåglar ofta tillåts vistas fritt ute i hemmet, ibland även flygande runt i hemmet, riskerar de att då och då utsättas för olika former av olyckor/traumatiska skador. Här följer en kort genomgång av de vanligaste problemen och vad som måste åtgärdas. Läs om trauma hos papegoja.

Blödande vingpenna

När fågeln ruggar (byter fjädrar)  finns det i de nyutväxande fjädrarna ett blodkärl. Detta blodkärl skrumpnar bort när fjädern vuxit klart. Om fågeln råkar bryta av en växande fjäder uppstår en blödning. Ju större fjäder, desto kraftigare blödning. De små konturfjädrarna på kroppen brukar inte ge upphov till några problem, här rör det sig endast om någon enstaka bloddroppe. Men om det är en ving- eller stjärtpenna som skadats så kan blödningen bli mer omfattande.

Första hjälpen innebär att fågeln försiktigt fångas in. Är den van vid hantering så kan man sitta och försiktigt hålla ett tryck med fingrarna runt fjäderns fäste, alternativt  kan man böra en liten boll av potatismjöl och vatten och kleta runt brottområdet för att få blödningen att upphöra. Låt sedan fågeln sitta i en liten bur i lugn och ro. Om blödningen har avstannat behövs sedan ingen ytterligare åtgärd.

Om man inte kan hantera sin fågel, eller blödningen inte upphör efter ovanstående åtgärder,  måste fågeln transporteras till veterinär för dragning av den blödande fjädern. Vi rekommenderar inte att man gör detta själv eftersom det är lätt att skada huden runt fjäderns fäste! Beroende på vilken fjäder det rör sig om, och hur pass van vid hantering fågeln är,  kan det hända att man väljer att ge fågeln en lätt narkos i samband med fjäderdragningen.

Tänk på att så snart en fjäder har fallit bort eller dragits bort, börjar en ny fjäder att växa ut. Det gäller alltså att se till att fågeln inte riskerar att skada även denna under utväxtperioden.

Bitskador

Eftersom vi ofta har flera sällskapsdjur  händer det ibland att skador uppstår i samband med att de träffas. Oftast rör det sig om bett från andra fåglar, eller från hund eller katt.

Då fåglar biter varandra, rör det sig oftast om nyp i fötter då en fågel landat på en annan bur. Ibland kan en eller flera tår vara bortbitna. I första hand gäller det att rengöra och bedöma skadans omfattning. Vid behov måste smärtstillande medicin sättas in. Antibiotika behövs mer sällan, eftersom fågelbett sällan ger upphov till infektioner.

En speciell variant av bitsår fåglar emellan är bett som uppstår i parningstider. Här är framför allt kakaduor lite ökända, eftersom det händer att hannen orsakar mycket allvarliga skador på honan, ibland till och med dödande. Oftast biter hannen mot näbben, och kan slita av under- eller övernäbben. Dessa skador är ofta livshotande och måste omedelbart undersökas av veterinär.

Bitsår från rovdjur är vanligen mycket allvarligare än bitsår från andra fåglar. Dels därför att sårskadorna blir mer omfattande, dels därför att såren oftast blir infekterade. Framför allt bitsår orsakade av katt, kan ofta leda till livshotande blodförgiftning hos fågel. En fågel som har hållits i munnen av en katt bör alltid undersökas av veterinär och antibiotikabehandlas, oavsett om några synliga sårskador ses.

Beroende på vad fågeln blivit biten av, och hur omfattande sårskadan är, blir behandlingen alltifrån endast sårrengöring, till omfattande sårbehandling med antibiotika och smärtstillande medicinering. Veterinär bör alltid kontaktas för att bedöma skadans allvarlighetsgrad.

Benbrott

Frakturer är något som de mindre papegojfåglarna, t ex undulat, ofta råkar ut för – kanske för att de är så små och inte alltid upptäcks i tid av djurägaren. Klassiska situationer är undulaten som sitter ovanpå en öppen dörr, och som hamnar i kläm när dörren plötsligt snabbt stängs. Andra olyckstillbud kan vara en fågel som blir skrämd och flyger in i en vägg eller glasruta, eller en fågel som blir kliven på.

Det vanligaste benet som drabbas är underbenet (tibiotarsus). Mindre vanligt är det med skador på vingens skelettdelar.

De allra flesta frakturer måste stabiliseras för att läka ordentligt. Stabiliseringen kan på små lätta fåglar ibland göras med en intejpning. På större fåglar måste oftast metallstift av något slag användas för att ge tillräcklig styrka. Ibland sätts metallstiften inuti benpipan, ibland sätts stiften i stället på tvären genom benpipan och förenas med en utanpåliggande plastbrygga som avlastar benet. Vilken metod som används beror på fågelns storlek, vilken skelettdel som drabbats, och hur komplicerad frakturen är. I allmänhet kan man säga att frakturer på benets skelettdelar är lättare att fixera än frakturer på vingens skelettdelar.

Efter fixeringen är det viktigt att fågeln vilar, dvs inte anstränger den skadade skelettdelen. En mycket sträng vila i mycket liten bur krävs de första 10 dagarna. Därefter kan friheten ökas försiktigt. Efter 3-4 veckor kan fixeringen ofta avlägsnas och sjukgymnastik påbörjas.

Brännsår

Lösflygande fåglar missbedömer ibland var det är lämpligt att landa. I olyckliga fall händer det att en fågel landar på en varm kokplatta, eller till och med i en kastrull eller stekpanna.

Brännsår ger alltid upphov till mycket allvarliga skador. Dels skadas den hud som varit i kontakt med det heta föremålet, ofta så allvarligt att huden helt faller bort och blottar underliggande vävnad. Dels förlorar fågeln mycket vätska och näringsämnen via de öppna sårytorna. Dessa sårytor blir även lätt infekterade. Sist men inte minst är brännsår mycket smärtsamma.

Vid brännskada måste därför fågeln genast transporteras till veterinär. Skadade områden kan skyddas med fuktade svala kompresser. Beroende på skadans omfattning kan fågeln behöva långtidsbehandling med sårvård, bandagering, brännsårssalva, antibiotika, stödmatning, smärtstillande medicin, och ibland till och med intravenöst dropp. Vissa fall kräver inskrivning av fågeln på djursjukhus/klinik. Enklare fall kan skötas hemma men med täta efterkontroller.

Hjärnskakning

Hjärnskakning är också en skada som drabbar lösflygande fåglar. En del fåglar uppfattar inte glasrutor som ett hinder utan flyger rakt emot dem. Andra fåglar kan då de blir skrämda flyga rakt in i en vägg eller annat fast föremål.

Symptomen beror på hur kraftig smällen var. Ofta blir fågeln märkbar trött och svag. Den sitter uppburrad och blundar, och vill inte äta. Ibland märks någon slags neurologiska symptom, som t ex oförmåga att använda ena eller båda benen, eller att vingarna hänger. I riktigt allvarliga fall kan fågeln drabbas av epilepsiliknande anfall.

En fågel som misstänks ha hjärnskakning ska sitta svalt och mörkt. Om den inte inom några timmar visar tecken på förbättring bör den undersökas av veterinär. De allra flesta fåglar återhämtar sig inom 2-3 dagar. I enstaka fall kan långvariga neurologiska besvär sitta i flera månader.

Åtsittande ring

Denna skada är inget trauma hos papegoja i egentlig mening, men eftersom den orsakas av ett främmande föremål utanpå fågeln så inkluderas den här.

Problem med snävt sittande ringar ses framför allt hos kanariefåglar, men kan i oturliga fall drabba vilken ringmärkt fågel som helst.

Hos kanariefåglar orsakas besvären oftast av att fjällen på underbenet ”reser sig” eller blir förtjockade till följd av fotskabb eller näringsbrist. Ringen börjar nu strama åt benet och stryper blodcirkulationen till underben och fot. Dessa vävnader svullnar, och ringen kommer därmed att sitta ännu snävare. I slutänden kan foten drabbas av kallbrand.

Hos papegojfåglar är det oftare olika slags olyckstillbud som orsakar problem med ringen. Om fågeln av någon anledning skadar foten eller benet så att denna svullnar, kommer ringen på samma vis som hos kanariefåglarna att börja strama till och strypa blodförsörjningen.

Den absolut viktigaste åtgärden vid denna typ av skada är naturligtvis att avlägsna ringen. Helst görs detta under narkos, framför allt på mindre fåglar, eftersom det är mycket lätt att skada mjukdelarna i benet när ringen stramar åt. Där ringen suttit har det oftast blivit någon slags sårskada som sedan måste skötas. I allvarliga fall, med öppna sår och skador på nedre delar av benet, kan antibiotika behöva sättas in. Om kallbrand har tillstött måste de döda vävnadsdelarna amputeras bort.

Här hittar du djursjukhus och djurkliniker som kan hjälpa dig om din fågel råkar ut för olycka.

Skötselråd papegoja »

Olycka, trauma hos papegoja inträffar då och då när de får flyga fritt i hemmet.
Eftersom våra sällskapsfåglar ofta tillåts flyga fritt i hemmet riskerar de att då och då utsättas för olika former av olyckor/traumatiska skador.