Artikel

Stelkramp hos häst – vad orsakar stelkramp och hur behandlas det?

bakterie Häst Infektion Kolik nervgift ostadig sågbocksställning Sår Sårskada stapplig stel stelhet stelkramp tetanus toxin

Stelkramp, eller tetanus som sjukdomen också kallas, orsakas av ett nervgift som bildas av bakterien Clostridium tetani. Sjukdomen är mycket allvarlig, och drabbade hästar får gradvis ökande muskelstelhet som till slut gör att de dör av kramper eller andningsstopp. Stelkramp är idag ovanligt hos häst, vilket beror på att de flesta hästar är vaccinerade mot sjukdomen.

Vad orsakar stelkramp hos häst?

Clostridium tetani är en sporbildande bakterie som finns naturligt i jord och magtarmkanalen. Under vissa betingelser kan sporerna växa ut till bakterier som producerar nervgift och orsakar stelkramp. Sjukdomen drabbar många djurslag, inklusive människa. Hästar drabbas oftast av sjukdomen när bakterien kontaminerat sårskador, men i enstaka fall kan sjukdomen uppstå efter andra infektioner som hovböld, livmoderinflammation, eller navelinfektion på nyfödda föl. Bakterien trivs i djupa sticksår. Syrefattig miljö i infekterade sår med död vävnad ger bakterien optimala förutsättningar för att växa och producera sitt nervgift, eller neurotoxin som det också kallas. Toxinet sprids sedan i kroppen och lokaliseras till nervtrådarnas kopplingar i ryggmärgen. Där påverkar det den normala kontrollen av nervimpulser och resultatet blir att skelettmusklerna stimuleras konstant, vilket ger upphov till muskelkramp.

Stelkrampsbakterien kommer in genom sår och kan föröka sig och bilda stelkrampstoxin om det finns fickor med syrefattig miljö. Ibland finns sådana fickor även i till synes små sår, så vi rekommenderar att alla sår genom huden undersöks av veterinär.

Symtom

Inkubationstiden varierar, men är vanligen 2-4 veckor. Det första symtomet kan vara en lokal stelhet i benet där sårskadan varit eller en överkänslighet för ljus, ljud och beröring. Därefter följer snabbt ökande, generell stelhet. Hästen rör sig stappligt med raka ben. De står med frambenen framför sig, bakbenen bakom sig och huvudet framsträckt, vilket ofta benämns ”sågbocksställning”. Käkarna är låsta och hästen kan inte öppna munnen eller tugga. Mungiporna dras tillbaka, tredje ögonlocket faller fram och svansen hålls lyft. Hästen kan också drabbas av kraftig kolik. Efterhand som sjukdomen förvärras drabbas hästen av krampanfall och andningsuppehåll. Majoriteten av drabbade hästar dör. Därför är det viktigt att så snart som möjligt kontakta din veterinär om du misstänker stelkramp hos din häst.

När ska jag söka vård hos veterinär och vad gör veterinären?

En god tumregel är att alltid kontakta veterinär om hästen har en sårskada som går igenom huden. Många mindre sår läker såklart bra utan större åtgärder, men ibland är de till synes små såren mycket djupare än vad man kan avgöra utifrån. Veterinären undersöker såret och kan vid behov öppna upp och rensa såret i tidigt skede så att bakterierna inte får fäste. Om hästen är vaccinerad mot stelkramp tidigare ges ofta en boosterdos för att aktivera immunsystemet. I de fall hästen inte är vaccinerad sedan innan ges även antitoxin.

Om hästen visar symtom på stelkramp rekommenderar vi att veterinär tillkallas omgående. Diagnosen stelkramp ställs med ledning av de kliniska symtomen. Veterinären kommer säkert att fråga om hästen är vaccinerad sedan tidigare och om den haft en sårskada nyligen. Därefter kommer veterinären troligen att diskutera vidare behandling.  Om hästen har tydliga symtom är prognosen avvaktande och avlivning utan behandling är ett alternativ. Det finns dock hästar som överlever med behandling, men det krävs avancerad vård under några veckor så det bäst att hästen får åka till djursjukhus.

Behandling

En häst som har stelkramp är känslig för ljud, ljus och rörelse, så under behandlingen ska hästen hållas så lugnt och avskilt som möjligt i en box med djup ströbädd. Om den infekterade sårskadan finns kvar rengörs den noggrant och död vävnad avlägsnas kirurgiskt. Allmän antibiotika sätts in för att bekämpa sårinfektionen med såväl Clostridium tetani som eventuella andra bakterier i såret.

Hästen behandlas även med antitoxin. Antitoxinet är ett serum innehållande antikroppar vilka binder det toxin som ännu inte fastnat vid nervplattorna. Ju tidigare i förloppet antiserumet ges, desto bättre effekt. Hästen vaccineras också mot stelkramp så att det egna immunsystemet stimuleras att bilda antikroppar mot toxinet.

De flesta hästar i Sverige är vaccinerade mot stelkramp. Vaccinet ger ett mycket bra skydd mot stelkramp och det är ovanligt, men inte omöjligt, att fullvaccinerade hästar drabbas.

Vidare behövs allmänt understödjande behandling med dropp och näringsersättning. Hästarna ges också muskelavslappnande och kramplösande preparat. Enligt de rapporter som finns överlever 10-20% av hästarna med stelkramp. Ju tidigare i förloppet behandlingen sätts in, desto bättre effekt.

Vad kan jag själv göra för att minska risken för att min häst drabbas av stelkramp?

Vaccination mot stelkramp ger ett bra skydd och rekommenderas till alla hästar. Dräktiga ston ges en boosterdos 4-6 veckor innan beräknad fölning för att koncentrationen antikroppar mot stelkramp i råmjölken ska bli så hög som möjligt. Det nyfödda fölet blir då skyddat under sina första månader. Fölet vaccineras sedan vid 5-6 månaders ålder, och därefter enligt vaccinationsrekommendationerna. Om vaccinationen inte utförts enligt tillverkarens rekommendation kan en ny grundvaccinering bli nödvändig. I fall med nyfödda föl kan en behandling med antitoxin bli aktuell.

Vaccinet är mycket bra, men ger inte 100 % skydd. Även en fullvaccinerad häst kan alltså i sällsynta fall drabbas av stelkramp.

 

Träffa veterinären i mobilen

Via Min Veterinär kan du tryggt och enkelt träffa Evidensias veterinärer på en tid och plats som passar dig direkt i din mobil, surfplatta eller dator.