Artikel

Papegojsjuka

Chlamydios Papegojfågel papegojsjuka fågel

Papegojsjuka eller Chlamydios orsakas av en bakterie vid namn Chlamydophila psittaci. Sjukdomen är vanlig bland papegojfåglar,  likaså bland duvor och hönsfåglar. Sjukdomen går under många namn – papegojsjuka, psittacos, ornitos eller chlamydios. Den kan även överföras till människa.

Papegojsjuka hos fåglar

Sjukdomen är konstaterad hos mer än ett 100-tal olika fågelarter, och oftast bland papegojfåglar. Spridningen av smitta sker genom inandning av sjukdomsframkallande organismer i damm från avföring, urin, fjädrar och luftvägssekret. Akut sjukdom ses framför allt hos fåglar som varit utsatta för stress i någon form, t ex transport, försäljning (miljöbyte) eller vid vistelse med många fåglar på liten yta.

Inkubationstiden är oftast 3-10 dagar. Dock förekommer det att en fågel som blir infekterad av bakterien inte visar tecken på sjukdom, utan blir en så kallad ”tyst smittobärare”, som har kvar smittoämnet i kroppen och senare kan insjukna vid någon stressituation. Denna tysta smittobärare är under denna tid en konstant smittohärd för sin omgivning!

Det finns inga sjukdomstecken som är typiska för just papegojsjuka. En akut sjuk fågel ser oftast ut som många andra allvarligt sjuka fåglar – den är trött, sitter uppburrad och äter inte. Många gånger ses en gul- eller grönfärgad urinsyra i spillningen. Bland avelsfåglar är det vanligt att det enda symtomet är problem att lägga befruktade ägg, eller tidiga dödsfall bland ungarna.

Här hittar du djursjukhus och djurkliniker som kan hjälpa dig om din fågel blivit sjuk.

Vad gör veterinären?

Att diagnosticera sjukdomen papegojsjuka är ett stort problem. Det finns en rad olika tester framtagna, både via blodprov och via ”svabbprov” från t ex kloaken. Problemet är att det finns inte någon helt säker metod för alla fågelarter, och för alla tillfällen.

  • För att undersöka om en fågel alls varit i kontakt med smittoämnet tas i allmänhet blodprov. Med provet kontrollerar man om kroppen har bildat antikroppar, dvs försvarat sig mot chlamydiaorganismen. Svårigheten att tolka detta prov beror på att provet bara visar just att fågeln varit i kontakt med smittan. Det visar inte om denna kontakt skett alldeles nyligen eller för ett år sedan
  • För att undersöka om en sjuk fågel är sjuk på grund av chlamydia, kombineras ovanstående blodprov ofta med ett s k svabbprov. Med en bomullspinne tas ett prov från näshåla eller kloak för att se om fågeln själv bär på chlamydiaorganismer.

Problem med provtagningsmetoder

Problemet med dessa provtagningsmetoder är att vissa tester fungerar dåligt på vissa fågelarter, som t ex undulater och nymfkakaduor. Ibland kan dessutom provsvaret bli förändrat beroende på att fågeln vid provtagningstillfället redan var behandlad med antibiotika. Enda säkra sättet att få en diagnos är tyvärr via obduktion! På en levande fågel får din veterinär ofta förlita sig på en kombination av information – fågelns symtom, blodprovssvar, röntgenutseende samt svar på specialtester enligt ovan.

En ännu större nackdel med dagens laboratoriemetoder, är att vi efter genomgången sjukdom och avslutad behandling i dag inte har något prov att tillgå som visar att fågeln nu är helt frisk och fri ifrån sin papegojsjuka. Eftersom chlamydiaorganismen kan gömma sig kvar i kroppen under flera år utan att orsaka sjukdom, och under denna tid inte heller ger utslag på olika testmetoder, så kan vi alltså aldrig med 100%-ig säkerhet avgöra om fågeln övergått till att bli en tyst smittobärare eller ej!

Behandling vid papegojsjuka hos fåglar

Vid konstaterad papegojsjuka hos en fågel gäller det att först avgöra hur spridd sjukdomen är i besättningen. Idealfallet är att samtliga fåglar hos den drabbade djurägaren testas med blodprov. De fåglar som har negativt provsvar isoleras från de sjuka fåglarna, och testas om 2-4 veckor senare. Om dessa fåglar då fortfarande är negativa så behöver de inte behandlas.

Fåglar med positivt provsvar bör behandlas, oavsett om de visar tecken på sjukdom eller ej. För att behandlingen ska vara framgångsrik måste, förutom ren medicinering, vissa övriga åtgärder vidtas:

  • trängsel måste undvikas
  • häckning ska avbrytas
  • noggrann hygien måste upprätthållas – avföring och utspilld mat måste avlägsnas dagligen; mat- och vattenskålar rengöras dagligen; fågelfjädrar och dun måste torkas bort dagligen
  • noggrann desinfektion av hela anläggningen bör utföras vid minst 2 tillfällen under behandlingstiden. Alla vanliga desinfektionsmedel kan användas
  • avlägsna mineraltillskott under behandlingstiden

Behandlingen är jobbig både för fågel och ägare. Den ska nämligen pågå i 45 dagar! En sådan lång antibiotikabehandling riskerar även att slå ut fågelns normala tarmbakterier, varför så kallade sekundära infektioner lätt kan tillstöta. Det är därför mycket viktigt att under hela behandlingstiden vara mycket observant på fågelns beteende, vikt, spillning och foderintag.

Papegojsjuka hos människa

  • Sjukdomen kan spridas från fågel till människa. Däremot smittar inte människan vidare till andra människor. Smittspridningen sker genom att man inandas organismen från små luftburna partiklar från intorkad urin, luftvägsslem och torkad avföring. Känsligast för smitta är personer med dåligt immunförsvar.
  • Inkubationstiden varierar från 5-14 dagar. Symtomen kan variera från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation. Det vanligaste är dock influensaliknande symtom med feber, huvudvärk, illamående och muskelsmärtor, ofta kombinerat med symtom från luftvägarna. Vid adekvat insatt behandling är dödligheten under 1%.
  • Genomgången sjukdom ger ej bestående immunitet.
  • Det är relativt oklart hur pass vanligt förekommande papegojsjuka är hos människa. Detta beror dels på sjukdomens likhet med andra luftvägssjukdomar – när behandling mot en misstänkt annan luftvägsinfektion sätts in blir ibland papegojsjukan botad ”av farten”. Dels beror det på att sjukdomen är svårdiagnosticerad – vid provtagning kan man få förvillande positiva resultat mot andra likartade organismer, t ex Chlamydia pneumoniae (även kallad TWAR).
  • Vid envis influensaliknande sjukdom, glöm inte att påpeka för din läkare att du har fåglar i hemmet! Som fågelägare ska man alltid vara medveten om en liten risk att smittas av papegojsjuka. Det finns dock ingen anledning att vara jätteorolig för denna sjukdom, så länge ens eget immunförsvar är normalt.

Skötselråd papegojfåglar »

Träffa veterinären i mobilen

Via Min Veterinär kan du tryggt och enkelt träffa Evidensias veterinärer på en tid och plats som passar dig direkt i din mobil, surfplatta eller dator.