Artikel

Sjukdomsförebyggande hygien

Bashygien Gnagare Hygien Iller Infektionssjukdomar Kanin Karantän Marsvin Papegojfågel Reptil Skötselråd

Vi människor tänker nästan alltid på infektioner som smittsamma sjukdomar. Vi själva blir smittade av till exempel influensa och maginfluensa, och vi drar genast paralleller till våra djur och tror att alla deras infektionssjukdomar är smittsamma. I själva verket är det ganska sällan som våra husdjur drabbas av smittsamma sjukdomar. Några exempel på sådana problem är kennelhosta hos hund, kattsnuva hos katt, papegojsjuka hos fågel och kaninpest hos kanin. Den absoluta majoriteten av insjuknande i infektionssjukdom beror på smitta från djurets närmiljö. Sjukdomsförebyggande hygien är viktigt för att undvika smittspridning.

God hygien – bästa sjukdomsförebyggande åtgärden

Hund- och kattägare är ofta duktiga då det gäller att se till att dessa djur lever i en ren miljö. Vi har ju ofta våra hundar och katter i sängarna, och vill av förklarliga skäl ha fräscha djur omkring oss. Att se till att hunden/katten har rena mat- och vattenskålar är också oftast självklart.

Då det gäller övriga husdjur – allt ifrån kaniner och marsvin, till fåglar och reptiler – så är tyvärr noggrannheten med sjukdomsförebyggande hygien inte lika stor.

Vanliga brister är till exempel:

  • Dålig rengöring av mat- och vattenskålar. Fågelägare fyller ofta på matskålen varje dag utan att tömma ur gammal mat, och utan rengöring av skålen emellan.
  • Felaktig placering av mat- och vattenskål i fågelburen, så att fågeln kan sitta på en pinne ovanför skålarna och bajsa ner i skålen.
  • Dålig rengöring av fåglars sittpinnar. Gammal avföring fastnar och torkar in på pinnen, och fågeln sitter och nöter fotsulorna mot dessa bakteriehärdar dag efter dag.
  • Dålig rengöring av underlaget i buren/terrariet. Reptilägare har ofta fina inredningar med sand, bark och stenar som underlag. Att regelbundet tömma ur detta och rengöra allt material tar mycket tid och kraft, varför man ofta slarvar med detta. I stället nöjer man sig med att bara skopa ut synlig avföring.
  • Även kanin- och marsvinsägare slarvar ofta med burrengöringen. Dessa djur kissar ofta stora mängder. Djuren blir blöta om tassar och mage, och inandningsluften kommer att innehålla stora mängder ammoniak som är retande på ögon och luftvägar.

Slarv med bashygienen leder till att bakterier från gammal skämd mat och gammal avföring ansamlas i djurets närmiljö. Till slut blir den totala bakteriemängden så stor att djuret insjuknar i en infektionssjukdom – trots att dessa bakterier egentligen är ”normalflora” för djuret ifråga. Dålig utfodring och dålig miljö är de största bovarna då det gäller våra sällskapsdjurs hälsa.

Sjukdomsförebyggande hygien – hur gör jag?

Vad kan man då göra för erbjuda sitt djur en god miljö? Några grundläggande regler är till exempel:

  • Rengör mat- och vattenskål dagligen oavsett vilken sorts djur du har.
  • Desinfektera mat- och vattenskål varje vecka. Du kan t ex använda vanlig klorin spädd enligt anvisning på flaskan. Skölj mycket noga efteråt.
  • Rengör fåglars sittpinnar dagligen. Sittpinnar är svåra att desinficera och bör hellre bytas ut med relativt korta intervall.
  • Avlägsna gammal icke uppäten mat minst en gång per dygn. Grönsaker och frukt och andra ”fuktiga” matvaror bör avlägsnas redan efter 3-4 timmar.
  • Burunderlag hos fåglar och gnagare bör bytas ut dagligen.
  • Hos reptiler bör avföring och urin avlägsnas så fort det upptäcks. Avlägsna även en del av underlaget runt den synliga avföringen, eftersom vätskan kan ha spridits en bit runt om. Allt underlag bör rengöras varje vecka.
  • Burbotten/terrariet samt inredning bör desinfekteras regelbundet, minst en gång per månad. Förutom denna vardagshygien så ska man naturligtvis också tänka på vikten av karantän vid införsel av nya djur. Då det gäller kanin och gnagare är det inte så vanligt med smittsamma sjukdomar som man kan få med hem via nykomlingar. För dessa djur kan det därför räcka med någon veckas karantän innan nykomlingen sätts ihop med de gamla djuren. Då det gäller fåglar och reptiler är riskerna större att man får in någon smittsam sjukdom med ett nyförvärv. För fåglar bör en lämplig karantänperiod vara minst 3 månader, för reptiler helst minst 6 månader.

Träffa veterinären i mobilen

Via Min Veterinär kan du tryggt och enkelt träffa Evidensias veterinärer på en tid och plats som passar dig direkt i din mobil, surfplatta eller dator.