Artikel

Belysning för reptil

Livsmiljö Reptil Skötselråd

Rätt belysning för reptil är mycket viktigt. Detta för att kunna erbjuda vår reptil en så optimal livsmiljö som möjligt. Reptilen ska ha goda förutsättningar för god aptit och en god tillväxt med ett väl förkalkat skelett. Och ett välfungerande immunförsvar.

För att ge den det måste vi lära oss en hel del om vad ljus är. Och om hur vi på bästa sätt väljer olika slags ljuskällor till terrariet. Som reptilägare måste du känna till en hel del om belysning. Här går vi igenom de vad ljus är för något. Ljusets betydelse för reptiler. Olika typer av lampor och hur de är konstruerade och vilken slags strålning de avger. Detta för att du ska få goda förutsättningar för att hjälpa din reptil att hålla sig frisk. 

Vad är ljus?

Synligt ljus

Ljus utgörs av elektromagnetisk strålning från solen. Ljuset delas in i våglängder (måttenhet nanometer, nm), där vissa våglängder kan uppfattas som olika färger av det mänskliga ögat. I människoögats näthinna finns synceller som kan uppfatta tre grupper av våglängder, nämligen de som ger rött, grönt och blått sken, mellan 400-700 nm. Övriga färger bildas i hjärnan beroende på ljusets våglängd och intensitet. Under ljusets väg från solen genom jordens atmosfär filtreras en del våglängder bort, vilket bidrar till att avgöra hur vi uppfattar ljuset.

Ljus med våglängd under 400 nm är inte synligt för det mänskliga ögat.

UV-strålning

Mellan 180-280 nm utgörs strålningen av UVC vilket är en farlig strålning som skadar levande celler. UVC-strålning filtreras normalt sett bort i atmosfären av ozonskiktet. UVC-strålning har kommersiell användning som ett desinfektionsmedel, t ex i saltvattensakvarier. Den typen av utrustning är noga inkapslade så att levande vävnad ej ska utsättas för de skadliga strålarna.

Mellan  ca 290-320/340 nm kallas strålningen UVB. Det är en mycket viktig strålning för både djur och människor, eftersom den bidrar till att omvandla D-vitamin till aktiv form. Det krävs för att många djur ska kunna tillgodogöra sig kalk från födan.

Mellan 340-400 nm kallas strålningen UVA. Den är viktig för reproduktionsförmågan och ”det allmänna välbefinnandet”.

Den viktiga UVB-strålningen återfinns i våglängderna 290-315 nm. I naturen varierar mängden av dessa våglängder med hur högt solen står på himlen. Ju högre ifrån solen strålar, desto mindre hindras dessa strålar att nå jorden av atmosfären. Och ju mer UVB i de låga våglängderna, desto effektivare stimuleras vitamin D3-produktionen.

UV-strålning filtreras nästan helt bort av fönsterglas och olika slags plast. Endast små mängder UVA (över 334 nm) tar sig genom detta. Även nät och galler som t ex läggs ovanpå ett terrarium filtrerar bort UV-strålning till ca 30%! UV-lampor och UV-lysrör konstrueras av ett speciellt (och dyrt!) kvartsglas som medger passage av UV-strålningen.

UV-strålning från solen

Mängden UV-strålning från solen varierar geografiskt och årstidsmässigt. Den viktigaste faktorn är solens vinkel. När solen står lågt vid horisonten måste ljuset passera igenom ett tjockare lager av atmosfär vilket då absorberar mer av ljuset. Högsta halten av UV-strålningen når därför fram mitt på dagen när solen står som högst. Eller på hög höjd där luften är tunnare. Absolut högsta nivån av UV-strålning ses mitt på dagen en klar dag vid ekvatorn när solen strålar rakt ovanifrån. Ju längre från ekvatorn man kommer, desto lägre nivå UV-strålning, även mitt på dagen eftersom solen står lägre på himlen. Ett exempel på ett mycket högt värde av UV-strålning mättes upp vid 3 000 meter över havet vid middagstid på Hawaii under sommaren. Värdet visade där 545 uW/cm2. Högre värden än så är det mycket sällsynt att mäta upp i naturen.

Molntäcket har naturligtvis också stor betydelse för hur mycket UV-strålning som når marken. Mätningar har visat att i vårt nordiska klimat kan molnen minska den tillgängliga UV-strålningen till mindre än 5% av den som uppmäts vid solsken.

Man behöver inte befinna sig i direkt solljus för att utsättas för UV-strålning. UV-strålningen reflekteras från omgivningen – träd, mark, växter – och gör att man kan mäta upp den även i skuggiga partier. Det innebär självklart att även reptiler som inte lever ute i öppen natur utsätts för UV-strålning i naturen.

Huden filtrerar också strålning

Atmosfären filtrerar bort delar av UV-strålningen från solen. Och även huden bort en del strålning. Ju tjockare hud ett djur har, eller ju mörkare pigmenterat är, desto mindre UV-strålning absorberas. Reptiler som normalt lever i en miljö med starkt solsken har oftare tjockare hud på utsatta partier. En liten gecko lever till största delen sitt aktiva liv i skymning och mörker. Den har en tunn hud som lätt släpper igenom de små mängder UV-strålning som den kan utsättas för.

Ljustemperatur

Det synliga ljuset indelas även efter sin temperatur (måttenhet Kelvin, K) och beror av vilka våglängder som filtreras bort. Ju högre färgtemperatur desto kallare, mer blåaktigt blir ljuset. Varma röda toner, t ex vid gryning och skymning, ses då de blå korta våglängderna med höga ljustemperaturer filtreras bort. Soliga dagar mitt på dagen är ljustemperaturen ca 6000 K. Glödlampor ger ett varmt gulaktigt ljus med en temperatur runt 2700 K.

I samband med angivelser av ljustemperaturen anges ofta även färgåtergivningen. Detta anges i måttenheten Ra (i engelskspråkig text CRI). En ljuskälla med Ra = 100 återger färgerna på ett naturtroget sätt. Några exempel på färgåtergivningen hos olika lamptyper:

  • Dagsljus 100.
  • Glödlampa 100.
  • Halogenglödlampa 100.
  • Fullfärgslysrör 85-95.
  • Metallhalogenlampa 85-92.
  • Kvicksilverlampa 50.

Ljusintensitet

Slutligen är det också viktigt att veta med vilken intensitet ljuset skiner. Detta mäts i lux, och beror på geografisk belägenhet, årstid, tid på dygnet, samt mängden moln på himlen. Några exempel på ljusintensiteten vid olika tillfällen:

  • Solig sommardag 60 000-100 000 lux.
  • Molnig sommardag 20 000 lux.
  • Molnig vinterdag 3 000 lux.
  • Natt med fullmåne 0,25 lux.
  • Välbelyst arbetsplats 500-750 lux.
Leopardgecko i terrarium.
Rätt belysning är mycket viktigt för att hjälpa din reptil att hålla sig frisk.

Fyra viktiga faktorer för rätt belysning för reptil

Ljusintensiteten varierar inte så mycket geografiskt. En sol som står högt upp på himlen här i Norden ger lika mycket lux som då solen står i samma läge i tropikerna. När vi skaffar en reptil som sällskapsdjur har vi mycket stora krav att uppfylla så att djurets miljö blir så naturlig som möjligt. Då det gäller belysningen är det fyra viktiga faktorer som ska uppfyllas:

  • Tillgång till UVB-strålning.
  • Tillräcklig ljusintensitet.
  • Omfångsrikt våglängdsintervall för rätt ljustemperatur och korrekt färgåtergivning.
  • Samt värme.

I den följande texten kommer dessa fyra faktorer att gås igenom mer detaljerat.

Belysning för reptil – UVB-strålning

Mängden UVB-strålning från solen eller från en lampa kan mätas med en UV-mätare (Solarmeter 6.2). Den mäts i enheten uW/cm2. I tropikerna och subtropiska områden uppnås ofta värden runt 300-400 uW/cm2 mitt på dagen. Även i skuggan eller vid molnigt väder ses ofta värden runt 100 uW/cm2. I naturen är det extremt sällsynt att mäta upp högre UV-strålning än 500 uW/cm2.

UV-strålningen kan även anges som ett UV-index och kan mätas med en annan typ av UV-mätare, Solarmeter 6.5. UV-index vid ovanstående omständigheter är ofta 7-10 vid solsken. Respektive 1,5-2 i skugga eller under moln.

UV-lampor och lysrör som säljs i zoohandeln anger ofta mängden UV-strålning som 2%, 5% eller 8%. Utan kännedom om total mängd ljusstrålning från lampan i de olika våglängderna, är denna typ av märkning ofullständig. 5% av vad? Det man ska begära att få veta av tillverkaren är mängden UVB-strålning av en viss våglängd vid ett visst avstånd från lampan/lysröret. Antingen uttryckt i uW/cm2 eller i UV-index. Först när man känner till dessa siffror kan man planera vilken typ av lampa/lysrör som passar i ett visst terrarium.

Provmätningar har visat att UV-lysrör märkta med 5 eller 8% ofta avger 15-25 uW/cm2 på 30 cm avstånd. Jämför detta värde med de värden som kan uppmätas i tropikerna. Det är då ganska självklart att denna typ av UV-källor inte räcker till för solälskande reptiler som t ex leguaner, skäggagamer eller dabbagamer. Däremot kan de passa för mindre solkrävande reptiler som t ex en del kameleonter. Eller för mindre terrarier där avståndet blir mindre än 30 cm från lampan.

Efterlikna den naturliga miljön

Vi vet fortfarande alldeles för lite om UVB-behovet hos olika reptiler. Tills studier av detta har presenterats måste vi därför försöka att skapa en miljö som efterliknar den som djuret skulle stöta på i det vilda. Vi bör låta reptilen ha möjlighet att själv välja i vilken grad av UV-strålning den vill ligga. Det vill säga, vi bör skapa en UV-gradient på samma sätt som vi skapar en värmegradient i terrariet. Från maxstrålning under UV-lampan, till noll i ett avskärmat parti. Vissa studier tyder också på att man bör koordinera UV-gradienten med den synliga ljusgradienten. Det vill säga att vid den plats där UV-strålningen är högst är även ljusintensiteten högst.

Hur mycket UV-ljus behöver reptiler?

Tyvärr finns det fortfarande mycket få studier inom detta område. Några riktlinjer kan dock sättas upp.

  • Solälskande reptiler: ex dabbagam, skäggagam, leguan, många landsköldpaddor kommer från geografiska områden där UV-strålning runt 350-450 uW/cm2 kan uppmätas under 2-3 timmars tid runt middagstid på sommaren. Dessa reptiler ses ofta tillbringa mycket tid ute i starkt solljus. I en studie tillbringade skäggagamer merparten av dagen i områden med 30-150 uW/cm2. Leguaner i det vilda undviker ofta den starka middagssolen, men vistas ofta i öppet solsken under några timmar under för- och eftermiddag. Under dessa förhållanden kan de utsättas för så mycket som 200 uW/cm2.
  • Skogslevande reptiler: ex vissa kameleonter, skogssköldpaddor, undviker att utsättas för starkt solljus. En studie av panterkameleonter (Fulcifer pardalis) rekommenderar att dessa under 12 tim/dygn har tillgång till UV-strålning i nivån 15-35 uW/cm2.
  • Skymningslevande reptiler: ex leopardgecko i det vilda erhåller svag UV-strålning från den sena eftermiddagshimlen, och från strålning som letar sig in i klippgömmor och hålor. En studie av Texas banded gecko (Coleonyx variegatus) visade att dessa solbadade i kvällssol som gav runt 33 uW/cm2.

Ljusintensitet

Allt fler vetenskapliga studier visar att starkt ljus har en mycket tydlig effekt på olika funktioner i reptilernas hjärna. Bland annat de delar som kontrollerar dygns- och årstidsrytmer. Och även på hormoner som påverkar ”välbefinnandet”. Man kan även göra den ovetenskapliga jämförelsen med hur vi människor vaknar till liv på vårkanten med solens och dagsljusets återkomst till våra nordliga breddgrader. Starkt ljus gör oss helt enkelt piggare och mer välmående. Många människor behandlas exempelvis med ljusterapi mot depressioner.

Titta gärna igen på de värden som nämndes i inledningsstycket om ljusets egenskaper. En molnig dag i tropikerna ligger luxnivån på ca 20 000. På en välbelyst arbetsplats har vi ca 500-750 lux. Hur många lux är det i terrariet? Sannolikt långt långt under 20 000. Och säkert oerhört mycket mindre än de 100 000 lux som kan mätas upp en solig dag. Enda säkra sättet att kontrollera att du ger din reptil en bra ljusintensitet är genom att mäta upp denna på flera olika ställen i terrariet med en luxmätare. Självklart bör det inte vara samma ljusintensitet överallt i terrariet, utan det ska finnas en gradient. Då kan reptilen själv söka upp ett ljusare eller skuggigare parti att vistas i.

Jämför det starka ljus som de flesta daglevande reptiler utsätts för i sina ursprungsmiljöer med den svaga belysning som de flesta reptiler utsätts för i sina terrarier. Då får man en naturlig förklaring till den oftast mycket flegmatiska livsstil som många reptiler uppvisar. Många reptilägare har gjort en viktig upptäckt. Den enkla åtgärden med att förbättra belysningen i terrariet, så att ljusintensiteten ökar, leder snabbt till en reptil som är mycket piggare och har en mycket bättre aptit.

Våglängdsintervall och färgåtergivning

Reptiler och även fåglar ser faktiskt fler färger än vad människor gör. De är så kallat tetrakroma, dvs ser fyra färgspektrum. Förutom rött, grönt och blått, dvs 400-700 nm våglängder, så har dessa djur möjlighet att även se färger under 400 nm våglängd. det vill säga i de våglängder som utgörs av UVA-strålning. Försök har visat att det är oerhört viktigt för dessa djur att ha tillgång till UVA-strålning i sin närmiljö. Det krävs för att omgivningen ska återges med naturliga färger för dem. Utan ÙVA-strålning tros färger få ett mer utslätat murrigt utseende.

Brist på UV-strålning i livsmiljön tros vara en stressfaktor hos många reptilarter. Det kan bidra till anpassningsproblem och dåligt immunförsvar. Många erfarna reptilägare tycker sig se att reptilerna är friskare i en miljö med tillgång till UV-strålning.

Boider, dvs boa- och pytonormar, samt en del huggormar, kan till och med ”se” fem färger eftersom de även uppfattar infraröd strålning, >700 nm, via sina värmekänsliga organ. De kan via denna strålning se bytesdjur och upptäcka rörelser. Infraröd strålning är viktigt även för andra reptiler eftersom det är en viktig värmekälla.

Beteendestudier av reptiler har visat att korrekt återgivning av färgerna är viktigt för att känna igen individer av samma art och att skilja på individer av olika kön. De har även visat att belysning av hög intensitet och kontrast är viktigt för att reptiler ska kunna uppfatta rörelser i sin omgivning. Och för att känna igen rätt föda.

Värme

Allt en reptil gör styrs av värme. Eftersom reptiler är ektoterma, dvs de kan inte själva kontrollera sin kroppsvärme utan söker upp rätt temperaturintervall i sin omgivning. De är alltså beroende av tillgången till värmestrålning för att värma upp sin kropp. Olika aktiviteter kräver olika yttertemperatur. Studier har t ex visat att en leguan i 30 graders omgivning springer dubbelt så fort som en leguan i 20 graders omgivning.

Matsmältningsenzymerna måste uppnå en viss värme för att aktiveras och kunna bearbeta föda. Ofta runt 32 grader. En vanlig orsak till dålig tillväxt är att reptilen hålls i för kall omgivning. Den äter men kan alltså inte utnyttja näringen i födan.

Slutligen är värme oerhört viktigt för att reptilens immunförsvar ska fungera normalt. Förmågan att bilda antikroppar och andra viktiga komponenter i immunförsvaret är kraftigt nedsatt i kyla.

Olika alternativ vid belysning för reptil

Att som lekman förstå sig på skillnaderna mellan olika slags lampor och lysrör är inte lätt. Nedan följer en sammanfattning av egenskaperna hos de vanligaste olika typerna. Vissa upplysningar kanske kan te sig onödigt tekniska. Men de kan vara bra att känna till för att se helhetsbilden och bättre kunna jämföra alternativen.

Glödlampor

  • Utgörs av en glasbehållare som oftast innehåller gasen argon samt en glödtråd (filament) av volfram.
  • Endast ca 5% av strålningen sänds ut som synligt ljus. Resten är infraröd strålning, dvs värme.
  • Avger en liten del UVA-strålning men ingen UVB-strålning.
  • Ger en god färgåtergivning.
  • Ger ett varmt gulaktigt ljus med ca 2700 K.

Användningsområde

  • Ger en bättre allmänbelysning i terrariet.
  • Öka värmen på en belyst solplats, i kombination med en UV-källa.

Fluorescerande UV-lysrör

  • Utgörs av ett lysrör gjort av specialglas i kvarts som innesluter en gas, ofta argon med ett inslag av kvicksilver.
  • Glasets insida täcks av en fosforlösning. Genom att variera innehållet i fosforlösningen kan man styra hur mycket UV-strålning som släpps igenom. Och vilken färgton det synliga ljuset får.
  • För att starta ljusalstringen i lysröret krävs en tändare, ofta glimtändare.
  • För att upprätthålla strömmen genom röret krävs en ballast.
  • Tillverkaren anger ofta hur många % UVB-strålning, och ibland UVA-strålning, som lysröret avger. Om det t ex står 30% UVA och 5% UVB, så innebär detta att resterande 65% utgörs av synligt ljus. Det säger alltså ingenting om hur mycket UVB-strålning som träffar ett upplyst föremål eller djur.
  • Två olika tillverkares lysrör som båda anger att de avger 5% UVB-strålning kan i själva verket avge olika mycket UVB-strålning till det upplysta djuret, beroende på vilken slags glas och fosforblandning de använt i lysröret.
  • Eftersom ett lysrör avger sin ljusstrålning 360 grader runt röret så ”slösas” en del strålning bort. För att bättre utnyttja lysrörets effekt kan man använda en reflektor som koncentrerar strålning ner in i terrariet.
  • Ger ett lågintensivt synligt ljus.
  • Svag värme.
  • En ganska jämn låg UVB-gradient längs hela röret med värden motsvarande det som uppmäts i skuggan en solig dag.
  • Eftersom lysrör avger ett svagt ljus kan det placeras nära reptilen utan att orsaka obehag av bländning. Minimiavstånd bör dock vara ca 10 cm.
  • Det är viktigt att ha en rätt anpassad armatur för lysröret för rätt wattal. Annars kan lysrörets effektivitet och livslängd minska.

Användningsområden

  • Till reptiler som i naturen inte solbadar i direkt solsken.
  • Till små terrarier, eftersom rören bara avger mycket svag värme, och därför inte orsakar överhettning av terrariet.

Dagsljus-/fullspektrumlysrör

  • Samma konstruktion som ett fluorescerande UV-lysrör, men UVB-strålningen har filtrerats bort.
  • Avger en del UVA-strålning men mycket lite UVB-strålning.
  • Beroende på fosforlösningens innehåll kan färgtemperatur mellan 2700-6500 K erhållas.
  • Ger mycket svag värme.

Användningsområde

  • För att ge en bättre färgåtergivning.
  • För att ge en bättre allmänbelysning.

Kompakta fluorescerande lampor och lysrör

  • är i princip ett lysrör som böjts ihop till en form som gör det möjligt att ansluta det till en vanlig lamparmatur
  • lysrörslampor har alla komponenter inbyggda och kan skruvas in i en vanlig sockel
  • kompaktlysrören är utrustade med tändare, men måste installeras i armaturer som har rätt ballast
  • konstrueras och fungerar på samma sätt som lysrör
  • behöver ingen yttre ballast utan är självkontrollerade
  • bör monteras sidhängda, dvs inte lodrätt som en vanlig glödlampa
  • bör monteras i en keramisk fattning eftersom de avger hög värme vid fästet
  • fattningen bör vara dimensionerad för dubbla wattalet mot vad lampan avger
  • ger en mer intensiv UVB-gradient koncentrerad till ett mindre område
  • med en reflektor kan koncentrationen av UV-strålning ökas upp till 6 gånger mer, bör därför användas med försiktighet
  • vissa kompaktlampor har visat sig avge mycket kraftig UVB-strålning på korta avstånd varför stor försiktighet bör iakttas vid placeringen i ett terrarium
  • lågintensivt synligt ljus
  • svag värme

Kvicksilverlampor

  • Består av en lampa i en lampa.
  • Den inre lampan utgörs av en kvartsglaskupol fylld med argongas och lite kvicksilver samt elektroder av tungsten, dvs samma princip som i ett lysrör.
  • Synligt ljus och UV-strålning från den inre lampan koncentreras och reflekteras sedan i den yttre lampan så att all strålning avges från framsidans täckglas.
  • Urladdning av kvicksilver ger strålning i gröna, gula och violetta våglängder, samt en del UV-strålning.
  • Måste ha en ballast/motstånd som kontrollerar funktionen.
  • Vissa lampor (EB) har en yttre ballast, en liten kontrollåda. Lampan skruvas in i lamparmaturen, men elsladden kopplas inte in i ett eluttag, utan till ballasten, som i sin tur kopplas till eluttaget
  • Andra typer av lampor (SB) har en inre ballast, dvs de är självkontrollerade. Här utgörs ballasten av ett tungstenfilament som sitter över eller runt den inre kvartslampan. Även detta tungstenfilament avger ljus och värme

För- och nackdelar med SB-lampor

  • Fördelen med SB-lampor:
    • Avger synligt ljus, värme och UV-strålning på en gång.
    • Kan skruvas i en vanlig fattning (keramik eller porslinsfattning) och kopplas direkt till eluttaget.
    • Avger mer värme tack vare kombinationen av den inre lampan och tungstensfilamentet.
    • Avger mer ljus och ett skarpare ljus tack vare samma kombination.
    • De har en relativt bra färgåtergivning.
  • Nackdelar med SB-lampor:
    • Tungstensfilamentet är ömtåligt varför SB-lampor oftast har en ganska kort livslängd, framför allt om den utsätts för vibrationer, eller kopplas av och på ofta.
    • De kan inte göras i modeller under 100 W.
    • De kan inte användas i små terrarier.

För- och nackdelar med EB-lampor

  • Fördelen med EB-lampor är att de ofta har en mycket lång livslängd.
  • Nackdelar med EB-lampor:
    • Görs bara i 60 W eftersom de kräver elektronisk ballast.
    • Avger inte mycket värme.
    • Ger ej bra färgåtergivning.
  • Lampor med inre ballast ger starkare värme och ljus än lampa med extern ballast.
  • Både SB- och EB-lampor bör kombineras med andra lampor/lysrör för att få bra färgåtergivning i terrariet.
  • Kan inte styras med dimmer eller av termostat.
  • Mår inte bra av att kopplas av och på ofta, måste kylas ner helt innan de kopplas på igen.
  • Avger en ganska stark värme och är därför inte lämpliga för små terrarier eftersom de kan orsaka överhettning.
  • Bör hängas rakt uppifrån så de inte orsakar problem med bländning.
  • Fattningen bör vara dimensionerad för dubbla wattalet mot vad lampan avger.
  • Kvicksilverlampor finns i tre olika typer:

    • Spotmodell
      • fokuserad stråle
      • koncentrerad hög nivå UVB-strålning i en smal ”solstråle” med lång räckvidd
      • ger ett mycket intensivt ljus
      • avger stark värme
    • Flood-modell
      • ger en intensiv UVB-gradient över en bredare yta med kortare räckvidd
      • ger ett intensivt synligt ljus
      • avger stark värme
    • Ett mellanting, en flood-lampa med en mer fokuserad stråle (narrow flood lamp), ex T Rex Active UV-heat 100 watt Flood Lamp SB.

Användningsområde

  • Stora öppna välventilerade terrarier, där risken för överhettning är liten.
  • Till soldyrkande reptiler.
  • Flood-lampor användbara för att skapa solplatser för stora djur, så hela kroppen ryms där.
  • Spot-lampor bra för att skapa en solplats på en fokuserad liten plats ganska långt från lampan.
  • De ska inte användas för reptiler som mestadels lever i skuggiga partier.
  • De ska inte användas i små terrarier.
  • Många tillverkare anger minimiavståndet som 30-45 cm från lampan. Närmare än så kan reptilen utsättas för farliga nivåer av UV-strålning.

Metallhalidlampor

  • En typ av metallhalogenlampa.
  • Är i stort sett en kvicksilverlampa där man har lagt till andra metaller (halogenider).
  • Därmed får man ett vidare strålningsspektrum (bättre färgspektrum) men samtidigt också markant mindre UV-strålning.
  • Tros av många vara framtidens reptillampa, mycket arbete pågår för att få fram denna lamptyp med ett bra UV-strålningsomfång.
  • I nuläget finns det en bra lampa på marknaden, MegaRay Metal Halide Narrow Flood. Denna är extremt stark och efterliknar solljuset i tropikerna från ca kl 8-9 på dagen. Denna lampa bör inte vara på 12 timmar per dag, utan kanske från 9-15. Den måste alltså kombineras med andra lampor/lysrör.

Halogenlampa

  • I princip en vanlig glödlampa vars kolv är fylld med halogengas.
  • Kolven tillverkas av kvarts- eller hårdglas.
  • Kan hålla mycket högre temperatur, ger ett mer intensivt vitt sken med ca 3000 K.
  • Drar mer effekt.
  • Avger en del UV-strålning som dock oftast filtreras bort med ett UV-skydd.

Ballast

  • En sorts transformator.
  • Måste kopplas mellan vissa slags lampor och elnätet.
  • Krävs dels för att reglera strömtillförseln och därigenom undvika kortslutning.
  • Krävs också för att uppnå tändning av lampan.

Belysning för reptil – sammanfattning

Att ge exakta råd om vad varje reptilägare behöver till sitt terrarium är tyvärr omöjligt. Det är så många olika saker som påverkar behovet, till exempel:

  • Reptilart.
  • Terrarieinredning.
  • Nät eller galler över terrariet.
  • Storlek på terrariet.

Dessutom kommer det hela tiden nya artiklar ut på marknaden – olika slags lampor och lysrör – som nästan alltid marknadsförs som ”allt din reptil behöver”. Tyvärr kan man sällan lita på sådan reklam. Många tillverkare har inte själva utfört några långtidsstudier av sina produkter. Och de kan sällan ge specifika uppgifter om våglängdsintervall.

Sist men inte minst har det visat sig att en tillverkare plötsligt kan ändra sammansättningen i sin produkt utan att informera om detta till kunderna. T ex har det visat sig att flera tillverkare under några år har använt sig av en felaktig fosforlösning inuti kompaktlampor. Det har lett till att dessa lampor avgivit livsfarlig UVC-strålning. Dessa lampor har sålts i samma typ av förpackning som tidigare helt ofarliga lampor sålts i.

Några grundläggande råd, utifrån vad marknaden erbjuder (aug 2008)  kommer dock här:

  • Förlita dig inte på att en lampa eller ett lysrör tillgodoser din reptils olika behov utan kombinera olika slags ljus- och värmekällor.
  • För UVB-strålning:
    • Om du har en solälskande reptil, t ex leguan, skäggagam, dabbagam, landsköldpadda, så krävs en kvicksilverlampa för att ge tillräckligt hög UVB-strålning.
    • För den som har en mer skogslevande reptil, t ex kameleont, vattengam, så räcker sannolikt ett fluorescerande UV-lysrör eller en kompaktlampa av god kvalitet.
    • Även många nattlevande reptiler, t ex leopardgecko, mår sannolikt bra av att ha ett UV-lysrör tänt dagtid, så att de kan ”sola” t ex under sen eftermiddag.
  • För ljusintensitet:
    • I ett litet terrarium kan du använda dagsljuslysrör som ger högintensivt ljus men ingen värme.
    • I ett stort terrarium kan en kvicksilverlampa av SB-typ ge intensivt ljus.
    • Metallhalogenlampor finns i många olika utföranden och ger ett intensivt ljus. De ger dock även mycket värme och passar därför inte bra i små terrarier.
  • För bra våglängdsintervall och färgåtergivning:
    • Dagsljuslysrör finns i mycket varierande färgtemperaturer, runt 5500-6000 K anses vara bra att sträva efter.
    • Även metallhalogenlampor finns i mycket varierande färgtemperaturer.
  • För värme:
    • Här finns mycket att välja på beroende på hur litet eller stort terrariet är, det är viktigt att värmen är spridd i en gradient så att reptilen kan välja mellan olika temperaturer att vistas i. Den varmaste platsen bör dock vara synkroniserad med den plats där UV-strålningen är högst.
    • Vanliga glödlampor, halogenlampor, metallhalidlampor, infraröda lampor, keramiska lampor är några exempel.
    • Kvicksilverlampor av SB typen ger en mycket stark värme, och passar därför enbart i stora terrarier.

Mät upp rätt värden

För att verkligen vara på säkra sidan, och veta att ljusintensiteten och UVB-strålningen i terrariet är acceptabel, bör man mäta upp dessa värden på flera olika platser i terrariet, både längs botten och på höjden. För att göra detta krävs en luxmätare och en UVB-mätare. Jag har ännu inte hittat dessa produkter i Sverige, men det går enkelt att beställa via internet, t ex via www.reptileuv.com. Luxmätaren är ganska dyr, 179 USD, medan UVB-mätaren Solarmeter 6.2 kostar 44 USD. Med en Solarmeter kan du regelbundet mäta upp vilken UV-strålning din lampa eller lysrör avger, för att få en säker uppfattning när det är dags att byta ut den.

Slutligen är det viktigt att läsa noga på om de lamptyper du väljer, så att du använder rätt fattning och i vissa fall extern ballast/transformator, för att undvika elolyckor.

Källor:

  • ”Studie i exteriör belysning med tillämpning på Bokenäs, Volvos fritids- och konferensby”, Examensarbete av Maria Carlsson, Institutionen för stad och land, SLU Ultuna
  • groups.yahoo.com/group/UVB_Meter_Owners
  • uvguide.co.uk
  • reptileuvinfo.com
  • reptileuv.com, tillverkare av MegaRay-lampor

Skötselråd för olika exotics »